Introducing The Mel

1.57
Söndag 13/7 2008

Vad vi gör?
Vi gör minnen.
Vi sticker hål i försvarsmur.
Vi gör Kent.
Vi gör Mary.
Vi gör Att Lita På.
Vi gör tårar.
Vi gör skakningar.
Vi gör frysa.
Bredvid din tyska bil.
Jag har ju sagt att jag inte hatar honom. Jag har ju sagt att jag inte tycker illa om honom. Jag vill bara inte ha honom nära. Och jag tycker inte om att han gick till Angelica och frågade om mitt mobilnummer. Vill man ha det får man fråga mig.
Det enda jag har sagt är att jag inte vill att människor ska vara sura på honom på grund av mig. Och att jag inte förstår honom. Och nu att jag inte vill ha honom nära. Inte nära någonstans. Och jag har anledningar. Som utvalda har fått höra..

Igår var vi hos Ulla, Majs mamma, och firade hennes födelsedag. Som egentligen är idag. Men ändå.
Mel lekte gammelgammelgammel människovakt, barnvakt, litet-barn-med-röda-körsbär/biggaråer/konstigt namn-i-munnen, smultronplockare, dåligtkaffeälskare och "okejdåjagkanvälätauppdensistatårtbiten"are. Dagen var.. lyckad.
Tills vi kommer hem och ska äta middag. Själva middagen gick bra, glassen efteråt åts under tvång från munnen. Smaklökar and the shit. Magen hatade oss efteråt. Så, självklart, ska det spelas kubb. Mels mage vill inte vara med, så vi går upp och lägger oss i sängen. Så skriker far på oss, vi går ner och han tycker att vi borde vara med. Men mage gör ju ONT! Så vi går upp och lägger oss i sängen igen. Ungefär elva orkar vi sätta oss vid skrivbordet, och här har vi suttit sedan dess.

I förrgår kladdade lillasyster igen. Först gjorde hon en, så blev hon kladdig på händerna. Så det var gummihandskar som gällde. Sen gjorde hon en till och då började hon bli trött i armen. Man orkar liksom inte hur mycket upp-och-ner som helst. Men det går liksom bra ändå.
Fast sen, mitt i allt kladdande, så ringer syster Sandra. Vi babblar lite.
Först ska människan ner till Göteborg, sen ska hon till Norrköping. MARY! Men ändå inte, eftersom Sandra tydligen har läst på Marys blogg (www.MarySlash.blogg.se) och inte tycker om min flickvän. Men, oj, så tråkigt. Tycker inte om personen hon är. Jippie jäj, å näj! Jag vill ju vara som Mary. Och får jag säga det själv så är hon och jag rätt lika, i det mesta. Iallfall, Sandra tycker inte att jag ska träffa Mary.
Eftersom jag kladdar så måste vi lägga på.
Juryn står och muttrar ogillande.
"Vad?" Fräser jag, full av sprudlande glädje. Inte.
"Det är din storasyster, du borde lyssna på henne." Då gör Mel något man inte får göra. Hon räcker upp tre fingrar.
"Läs mellan raderna!"
Kalabalik. Kaos bryter ut. Domaren slår och slår med sin klubba; ordning i rättsalen!
Mel kan svara på alla juryns frågor. För första gången kan hon göra det. Bra svar.

Närdetnuvar träffade vi Malin och bytte böcker. Död zon av Stephen King nu läst. Heja Mel.
Så har vi tagit in hö för vintern.

Mel är trött. Osammanhängande tankar ansvarar vi inte över.

Mel känner sig Sonja. Huvudpersonen i Änglarnas Syster hade lika gärna kunnat vara Mel. Förstår ni inte det?
Känslan av att man måste vara någon annan för att det ska fungera.
Aj.
Läs den. Och se Mel. Se Mel där hon har gömt sig.

Mel måste verkligen nana nu. Den där schizofrena flickan med lila glitterhatt. Wannabe Sonja. Wannabe STARK!

Dagens citat?
"Jag vaknar upp från min dröm
Till en dag
Så lik alla andra
Lika grå som betongen" - Vad har jag gjort (Alt. Version), Ebba Grön


Yours
         Truly
    Mel
3.01